Så var det dax igen! Efter att ha varit friskförklarad efter min tarmoperation år 2010 kallades jag till återbesök med datortomografi den 26 maj, coloskopiundersökning den 28 maj. Redan dagen efter datortomografiundersökningen kallas jag per telefon till Nyköpings lasarett den 31 maj för att träffa läkaren som utfärdat remisserna. Nu börjar jag oroa mig för att cancern kommit tillbaka. Ingen blir kallad så snabbt till läkare om inte något är fel.
Då jag sätter stort värde på livet har jag under våren samtalat med min chef om att hitta en lösning för att gå i pension och kommit fram till en för mig positiv lösning. Min sista dag på min arbetsplats sen 11 år är utsatt till den 31 maj alltså samma dag som jag ska besöka läkaren. Uppsägningstiden ska jag tillbringa på en mindre arbetsplats betydligt närmare bostaden.
Åker denna dag ensam till Nyköping för att träffa läkaren. Min man är så känslig att jag vill bespara honom från några upprivande besked. Efter att ha berättat hur jag mår trött och ont i magen i samband med besök på toaletten. Får jag beskedet att man hittat en ny tumör i tarmen samt en metastas på levern. Båda är dock möjliga att operera, tarmen i Nyköping och levern på Huddinge sjukhus. Då jag ifrågasätter varför man dröjer ett helt år med att kalla till återbesök får jag veta att det är helt enligt normen inom sjukvården och att jag ska vara tacksam för att man idag kan operera levern. Har dock svårt att känna tacksamhet över att jag återfått cancern. Får en personlig sjuksköterska som jag kan ringa vid behov.
Är det någon som kan gissa hur jag mår? Nu går jag och väntar på magnetkameraröntgen för att därefter i samråd med sjukhuset i Eskilstuna få en behandlingsplan. Funderar mycket, sover dåligt och har svårt att ta mig för med något. Någon som förstår mig??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar